Emmas aboriginal museum, 9:de december

I december bjöd Year 1 in familjerna till aboriginalmuseum i klassrummen.

Vi blev vid entren till museet mött av en guide, som skulle visa oss runt.

Vi fick en informationsbroschyr om museet och om alla regler som man måste följa som besökare.

Vår guide var mycket duktig och hon kunde svara på alla våra frågor.

Här ser vi två glada besökare.

Lite aboriginal kläder.

En 3D karta som visar Taiwan.

Emma har skrivit en dikt på pappret under denna fina blus.

Emma och en av hennes klasskamrater visar sina fina operamasker.

Mycket fina aboriginalhattar.

Guiden visar hur man har den på huvudet.

Sedan får museibesökarna prova om de vill.

_________________________________________

Jag är så glad att jag kan gå och titta på alla saker som de gör i skolan och att jag kan hjälpa dem så mycket som jag kan. Idag, 1 feruari, har jag till exempel varit i skolan och lyssnat på Emma och hennes klasskamrater en och en läsa sina läsläxor för mig. Imorgon ska jag åka med klassen till en annan skola där barnen ska få vara med om ett Chinese New Year firande, på traditionellt vis.

Vardagsbilder Januari

Picknick i vardagsrummet.



Har man inte långt hår ”får man ta vad man har”. I detta fall blev det ett par strumpbyxor.

Jag har två barn som älskar att hjälpa till i köket, både diska och laga mat är kul. Emma är väldigt intresserad och har vid två tillfällen lagat vår middag. Duktig tjej!

Emma hade en kompis som sov över för några helger sedan. Det var första gången här i Taiwan.

Här är det muffins på G.

Jag har köpt en jordglob, så att vi kan se hur vi åker till Sverige och andra länder. Vi tittar på var alla kompisarna kommer ifrån och på de olika länderna pappa reser till då han är borta.

När barnen fick kort från Miami gick vi hitta och tittade på var Kerstin och Frida hade varit.

Elias håller i ett koreanskt päron. De är ganska dyra, men otroligt goda. Just det här päronet kosta faktiskt ca 50 SEK. Inget vi köper varje dag, men jag köper det ibland och skickar med barnen till skolan på fredagar, som mellis.

En lördag på Miramar

I går var det toppenväder. Vi hade bestämt att vi tillsammans med Ella, Emilia och Susanne skulle åka till ett stort shopping- och nöjescenter som heter Miramar. Här finns ett väldigt stort pariserhjul som vi så länge har pratat om att vi vill prova, igår blev det av. Vi tänkte att nu kommer vi att se långt över hela Taipei, eftersom det var så fint väder.
Vi började med ett besök på glassbaren. Gott, gott!
Därefter tog vi oss upp till 5:e våningen i huset där man kliver på pariserhjulet.



När vi kom ut till pariserhjulet hade det plötsligt blivit disigt väder, men vi måste ju åka hjulet när vi nu är här.

Jag gick och köpte biljetter, medan barnen åkte karusell.

Det gick att snurra riktigt fort och de hade väldigt kul som ni ser.

När man köade till hjulet fick man välja om man ville åka en helt genomskinlig korg eller en vanlig korg. Eftersom Elias har lite svårt för höjder valde vi en vanlig korg. Jag tror dock att det var de två mammorna som var mest rädda under själva resan. Man kom VÄLDIGT högt upp.

Just nu är hela staden utsmyckad inför Chinese New Year. Inne vid spelhallen på Miramar fanns flera stycken träd som detta.

Efter allt spelande och åkande blev det middag på TGIF. Här kunde man sitta ute, vilket var skönt eftersom det var varmare ute än inne på restaurangen.

Hjulet by night.

Tack för en trevlig dag Tillmans!

Min hobby

Min första LO. Det är mitt bidrag till januaritävlingen på: http://scrapmomentblog.blogspot.com/

Lennart och Birgitta på besök december 2009

Oj, vad jag har jobbat länge med detta inlägg i bloggen. Jag har nu förstått att bilderna med vår nya kamera blir lite större än med den gamla kameran.Hur som helst, tillslut är inlägget om när Lennart och Birgitta var på besök nu klar och jag hoppas att ni ska tycka om det ni ser och läser. Varsågoda!

Lennart och Birgitta kom till oss den 6 december. Eftersom de hade varit i Malaysia precis innan de kom till oss hade de ingen jetlag att bearbeta.
Vi åkte därför direkt från flygplatsen till en stad som heter Yingge, där de har keramiktillverkning en mass. Oj vad mycket man vill ha där. Jag kom dock bara hem med en temugg och Birgitta köpte lite kläder.



På kvällen gick vi till vår lokal kinesrestaurang. De har mycket god mat och det kostar nästan ingenting.



På vägen hem från restaurangen passerar man detta fruktstånd och vi passade på att köpa oss lite efterrätt.

På tisdagen såg det ut att bli bara väder, så jag, Lennart och Birgitta passade på att göra ett besök på Taipei 101.

Det var bättre utsikt än det har varit på länge. På utsiktsbilden ser ni en flyplats, en radda med hus, sedan kommer det berg och bortanför bergen ser man en ansamling av hus ungefär mitt i bilden. Sedan kommer det nya berg. Ansamlingen av hus är Tienmu, vilket är den förort till Taipei där vi bor. Som ni ser bor vi en liten bit utanför själva centrum av Taipei.

På onsdagen gick vi till den lokala marknaden där jag brukar köpa skaldjur, frukt, grönsaker och blommor. Mannen på bilden tillverkar eggrolls, en slags spröda kakor. Alldeles purfärska var de väldigt smuliga, men goda!

Vi åker till SUN MOON LAKE

På torsdagen, då barnen slutat skolan, åkte vi först till Jockes jobb, för att plocka upp honom. Jag och barnen hade inte varit där tidigare, så det var intressant. Efter det for vi vidare till Sun Moon Lake, som ligger ungefär mitt på Taiwan uppe i bergen.

På stenen bredvid Emma står det Sun Moon Lake (sol måne sjö) på kinesiska.

På kartan ser ni Sun Moon Lake med omgivning. Anledningen till att sjön heter Sun Moon Lake, är att den västra delen av sjö påminner om en månskära och den östra delen är rund som en sol. Mitt mellan de två delarna av sjö ligger den heliga ön Lalu Island. Innan japanerna höjde vattennivån i sjön var ön större, så att den i princip delade av sjön i två sjöar, och månen och solen var tydligare. Anledningen till att ön är helig är att Thao stammens förfäders andar håller till på Lalu Island och vakar över sjön. Om jag inte minns helt fel så var det på sluttningarna på ön som Thaofolket bodde, men deras bosättningar försvann då vattennivå höjdes och folket fick flytta till den södra delen av sjön. Kvar på ön fanns endast den övre delen av deras heliga begravningsplats.

Vi kom fram på kvällen så det här är vad vi såg när vi gick ner till vattnet. Vårt hotell är den mörka byggnaden där det endast lyser i fönstren på den översta våningen.

Det här är vad man ser på morgonen. Det är otroligt vackert, med sjön, lätt dimma och alla bergen som omger sjön.

Om ni tittar nog på berget som är mörkast i bilden, ser ni att det är ett torn som sticker upp på toppen. Det är en Pagoda. Jag återkommer till den.

Vi skulle tillbringa två dagar runt Sun Moon Lake, och första dagen började med en båttur runt sjön. Här står vi och väntar på att bli guidade till vår båt.

Tre herrar...

...och två damer på en båt.

Här är vi ute på ön Lalu. Man får inte gå på själva ön, utan på bryggor som de har byggt upp runtom.

Det visade sig bli en templens dag. Andra stoppet på vår båttur var vid detta tempel.

Så som ni ser Elias i detta foto, det är så han ser ut på de flesta av våra foton just nu. Ständigt springande!

Emma hittade en fin stenkarta över större delen av Asien. ” Mamma, här är Taiwan.”

Det fanns en hel del husbåtar runt om i Sun Moon Lake. De såg ut som en korsning mellan en husbåt och en fiskebåt.

Nästa stopp på båtturen blev vid en stad på den södra sidan sjön. Varför detta var ett ställe för turister, annat än för eventuell shopping vet vi inte. Kanske att det var till denna plats som Thaofolket flyttade då vattennivån i sjön höjdes. Visserligen har jag börjat läsa kinesiska, men jag kan inte så mycket att jag kunde förstå vad guiden sa. Han pratade bara kinesiska.
När vi kom tillbaka till hemmahamnen bytte vi till bil för att fortsätta vår tempeldag.

Första stoppet med bil blev dock inte ett tempel, utan en fjärilsträdgård.

För dessa skolelever var Lennart med sitt tomteskägg minst lika intressant, om inte intressantare än fjärilarna. Tyvärr hann vi inte ta en bild på när de svärmade runt honom som flugor runt en sockerbit.

Sedan var det dags för lunch. Vi hittade ett ställe, där det fanns massor med matvagnar, typ som i en skolmatsal, men det fanns ingen mat i dem. Stället såg väldigt nedsläckt och öde ut. Det kom dock ut någon genom dörren in till köket och vi lyckades gör oss förstådda att vi ville äta. Vi blev placerade vid ett bord, men det kändes inte riktigt bra. Skulle vi få färsk mat? Hur många matgäster har det här stället och vad är det för omsättning på maten?
Till vår glädje dök det snart upp sällskap efter sällskap och det blev väldigt många gäster inne på restaurangen. Maten var väldigt god och vi var väldigt nöjda efteråt.

Det var en fantastisk utsikt från nästa tempel som vi besökte. På denna bild ser man tydligt hur lite det är kvar av Lalu ön och man ser att det är uppbyggt konstgjorda öar runt om den.

Här bjöd munkarna på te ute i sin fina trädgård.

Barnen sprang runt och lekte lite, medan vi vuxna drack te.

Här är vi nu framme vid trapporna som leder upp till Cihen Pagoda. Den som man ser uppe på berget på andra sidan sjön då man står nedanför vårt hotell. Det stod på en skylt att man inte fick gå in i pagodan eftersom den fått sådana skador av en jordbävning att det inte var säkert där inne.

Barnen har satt sig ner på parkeringsplatsen och leker skola.

Äntligen framme vid Pagodan högst uppe på berget, efter ca 700 trappsteg. Chiang Kai-shek lät bygga Cihen Pagoda till minne av hans mor. Den är byggd i nio våningar och det är säkert en fantastisk utsikt där uppifrån, men som sagt, man fick ju inte gå in i den.

Vi såg senare att man fick nog inte ens gå upp på de två trappavsatserna, men den gula avspärrningstejpen var nersliten.

Nu är vi framme vid nästa tempel, Wunwu Temple, som är tillägnat Confusius. Stenlejonen som vaktar detta tempel är de största i hela Asien. Templet är otroligt vackra, med många färger och detaljerade utsmyckningar. Det är byggt i tre terasser och har flera tempelsalar och paveljonger.

” Elias, jag har ju varit och besökt ett tempel med skolan så jag vet hur man gör. Titta här, man står så här och så böjer man sig lite framåt, såhär,” säger Emma. Och Elias hänger på!

Längst upp finns en utsiktsplats där man ser hela templet och vidare ut över sjön.

När vi kom tillbaka till vårt hotell bestämde vi oss för att utforska området kring hotellet. Vi följde en gångväg som gick utmed vattnet.

Det hann bli mörkt innan vi var tillbaka på hotellet.

Vi åt middag och sedan gick vi ner till bryggorna nedanför hotellet för att lyssna på en konsert. Jag måste säga att jag är väldigt stolt över våra barn som inte gnällde ett enda dugg på att ha gått precis hela dagen. De var rätt trötta på kvällen och somnade ganska fort i varsin famn, efter intag av lite välförtjänt lördagsgodis (på en fredag).

Under natten vaknade jag och Jocke av att det var jordbävning. Birgitta vaknade också, men visste inte av vad förrän vi pratade om det dagen efter. Lennart och barnen sov som stockar.
I distriktet där Sun Moon Lake ligger förekommer det ganska ofta jordbävningar. 1999 var det, här i Taiwan, en jordbävning som mätte 7 på Richterskala och epicentrum låg ganska nära Sun Moon Lake. Templet med de stora lejonen utanför blev tydligen ganska rejält förstört då. Denna natt var det bara en 2:a på Richterskalan, där vi var, men 4,6 vid epicentrum längre söderut.

Vi var uppe tidigt nästa morgon för att titta på soluppgången, fiskar och båtar innan vi skulle ge oss av vidare på nya äventyr.

Vi hade tänkt besöka något som heter Formosan Aboriginal Culture Village, men när vi kom dit såg det mest ut att vara ett nöjesfält, så vi hoppade över det och åkte vidare mot staden Shuei-li. Där har de gjort ett museum av en gammal traditionell krukmakeri.

På vägen till Shuei-li blev delar av sällskapet kissnödiga och tackvare det blev det ett besök vid detta fina tempel.

Shuei-li Snake Kiln

Som så många gånger förr så verkade området helt öde och stängt, men vi fick köpa entrebiljetter och blev ombedda att vänta vid biljettkuren.
Efter ett par minuter dök en ung kvinna upp och sa att hon skulle vara vår guide idag. Hon pratade bra engelska och var en utmärkt guide.

Museet heter Shuei-li Snake Kiln (Shuei-li Orm Ugn), efter den mer än 30 meter långa ugnen som man förr brände godset i. Godset brändes då med ved, och när den varma askan från veden ramlade ner på lergodset fick det tydligen en speciell skimmer i färgen som man inte kan få fram i dagens gasugnar eller elektriska ugnar.

När man hade bränt gods i ormugnen hämtade man ut godset då ugnen fortfarande var väldigt varm. Guiden berättade en historia om krukmakarmästare, som dagen efter en festfull natt med lite för mycket att dricka, glömde att ta på sig skyddsutrustningen för huvudet då han skulle gå in i ugnen. När han kom ut igen var hans tidigare raka hår alldeles krulligt. Damerna i byn blev överlyckliga över att man hittat ett nytt snabbt sätt att permanenta håret. Sedan den dagen såg man alltid till att bränna precis innan kinesiska nyåret, så att alla kvinnor i byn kunde få komma och frissera sig i ugnen.

Här går vi inne i ugnen.

De har världens största vas, 6,68 meter hög. Den kom med i Guiness Rekordbok år 2000. Den är tillverkad och bränd på platsen där den står.

Den här mannen drejar tekoppar.

Kopparna bränns sedan i den här ugnen.

Lennart och barnen köpte fiskmat i den här automaten...

… och matade sedan fiskarna i en av dammarna.

En traditionell aboriginal meny till lunch. Mmm, riktigt gott!

Lucia

Till frukost blev det knäckebröd, pepparkakor och lussebulle. Gott!

Efter frukost gav vi oss av på en lite tur upp på berget Yangmingshan.

Vi åt lunch på en av våra favoritrestauranger, The Top, som ligger på Yangmingshan. Lennart brände flinten.

En god kaffedrink till efterrätt är aldrig fel.

Så här har Elias det ganska ofta. Det är väldigt många som vill ta kort på honom, och gärna med honom. Man undrar ju varför. Så exotisk är han inte. Jag har nu börjat ta kort på de som tar kort på honom.

På eftermiddagen hade vi luciafirande hemma hos en av de svenska familjerna.

Vinglöggen var slut på IKEA, så värden hade blandat ihop sin egen, mycket goda glögg. Jag tog en kopp varm glögg, men höll mig sedan till den iskalla.

Barnen dekorerade pepparkakshjärtan.

Vi vuxna hjälpte till lite grann.

Två dagar senare åkte jag, Lennart, Birgitta och barnen till Sverige för att fira jul.
Tack för att ni kom på besök och välkomna tillbaka igen!