Jul i Thailand 2011

I år blev det ingen resa hem till Sverige för oss. Vi bestämde oss för att tillbringa julen i Thailand istället. Söndag morgon kom Tom från Sverige och Emma, Elias och jag från Taiwan till flygplatsen i Bangkok. Jocke som hade kommit till Bangkok från Tyskland dagen innan möte upp oss på flygplatsen.

Efter 3 timmar i bil, var vi framme vid Sheraton i Hua Hin, där vi skulle tillbringa 10 dagar.

Hotellet har en stor lagunpool, som går runt hela området och vi har bokat ett rum med egen stege ner i poolen. Lyx!

Från bron bredvid vårt rum ser man detta åt ena hållet...

...och detta åt andra hållet. Simmar man under bron längst bort i denna bild, kommer man ut till den stora poolen.

En sandstrand vid en pool har jag aldrig varit med om tidigare, men det var väldigt populärt hos barnen så klart.

Här är Elias i barnpoolen som är omgiven av sandstranden.
En del av den stora lagunen.
När vi checkade in berättade personalen för oss att det skulle hållas ett Indiskt bröllop på hotellet.

Spännande, tyckte vi som aldrig varit med om ett Indiskt bröllop och såg fram emot att se alla vackra kläder. Även om vi inte var inbjudna gäster vid "bröllopet", måste jag ändå lägga ut lite bilder och berätta lite om det, för det är nog den mest märkliga sak jag varit med om och en helt främmande värld; i alla fall för oss i vår familj.

Vi började undra lite vad som skulle ske under detta bröllop, eftersom det plötsligt dök upp en boxningsring mitt på stora gräsplanen bredvid en av hotellets restauranger. Här fanns också två stora akvarium med peeling fiskar.

Ja ja, dekorationerna var i alla fall väldigt vackra. Paraplyer upphängda på detta vis, skulle visa sig var ett genomgående tema vid detta stundande bröllopet (eller vad vi trodde skulle bli ett bröllop).

Festarrangörerna var grymt effektiva och en hast var alla solstolar borta från gräsplanen mellan havet och stora poolen. En stor scen byggdes upp och flera vackert dukade bord placerades ut. "Aha, det blir lite Bollywood, med dans och sång senare". Trevligt, tänkte vi och bokade bord vid restaurangen nere vid havet för att kunna se det hela från första parkett.

En stor tillfällig bar byggde man också upp utmed hela stora poolen.

Två vackra portaler, som dekorerades med enorma mängder orkidéer.

Under tiden som allt runt bröllopet byggs upp, njuter vi i fulla drag av att få bada lite och bara ta det lugnt.

På kvällen åt vi middag som planerat vid restaurangen vid havet. Vi har nu sett stora skylta som informerar om att det är en förlovnings fest, och inte ett bröllop som kommer att äga rum.

Mycket god Thai mat har de på denna restaurang och vi är alla väldigt nöjda efter middagen. För att kunna se bättre vad som kommer att hända på scenen, förflyttar vi oss från restaurangen till plattformen med elefanter ovanför barnpoolen.

På vägen dit passerar vi dessa vackra träd som man nu släppt ut på pontoner i poolen.

Äntligen dyker de två förälskade upp och kliver upp på scenen. Men vi börjar undra lite om det verkligen är deras vänner som sitter vid borden nedanför scenen, för vi hör inga hurra rop, inga applåder, ingenting. Vi, och alla andra som tillsammans står och tittar på detta spektakel låter mer än festgästerna.

När förlovningsparet stått på scen några minuter dyker plötsligt en blå måne upp bakom palmerna.

Det är en luftballong, med en trappetskonstnär hängande under.

Hon gör några volter och tricks...

... släpper ut lite konfetti över de två...

... och överlämnar sedan ringen.

Förlovningsparet låtsades sedan skära i en tårta och då sätter ett stort fyrverkeri igång.

Därefter börjar gästerna förflytta sig bort från denna plats, för att antigen (om man är den äldre generationen) bege sig till en bal, eller (om man är den yngre generationen) till ett tillfälligt uppbyggt Las Vegas i den stora festlokalen på hotellet.

Vad hände med Bollywood, undrade vi, och kändes oss lite snuvade på värsta showen. Å andra sidan var ju faktiskt det som skedde en show i sig.

När vi kom ut till poolområdet nästa morgon, hade den stora scenen, baren och portalerna rivits ner och man hade nu byggt upp ett Hawaii tema, med två nya barer, med stora akvarium som bardiskar, ett stort dansgolv, där det senare visade sig falla vatten från stora stålkonstruktioner så att gästerna "dansade i regnet" och flera vattenpipor ställts upp på rad. Här tillbringades hela eftermiddagen och sedan på kvällen var det återigen bal för den äldre generationen och "Paris by Night" för den yngre generationen.

Paret ska gifta sig i Mumbai i februari och där skulle man allt bra gärna vilja vara en fluga på väggen och se vad de då tänker hitta på.

Vi fick veta att bara hotellkostnaden för förlovningsfesten uppgick till 250 000 Euro (men det blev troligen lite mer än så i slutänden, för det gick tydligen rätt vilt till under efterfesterna i vissa rum). Utöver det var festarrangören med delar av personalen influgen från Mumbai och trappetstjej influgen från London.

Jocke och jag kom att tänka på vår egen förlovning. Vi hade bokat en sista minuten resa till den grekiska ön Thassos. På förlovningsdagen hoppade vi upp på den cross vi hyrt för att bege oss till den högsta bergstoppen på ön. Vi hade en rätt värdelös karta och efter att ha åkt i ett par timmar träffade vi på en annan crossförare och frågade honom var vi befann oss. Det visade sig att de sträck vi trodde var vägar på kartan var flodfåror och vi var helt vilse. Vi fick nog ge upp det där med den högsta toppen, och någon timme senare stod vi dammiga och svettiga mellan olivträden och utbytte ringar, bara vi två.

Vi la inte ner lika mycket pengar som det indiska paret gjort, men å andra sidan var vår förlovning kryddad med en hel del tanke och hjärta och vi kände oss nöjda med vår dag.

Nu överger vi den indiska förlovningen och koncentrerar oss på vår julsemester.

Det stod skyltar lite här och där att man inte fick dyka i poolen, men vakterna stod gladeligen och hejade på dessa två vattenkonstnärer.

Tre syskon som njuter 100% av att få vara tillsammans och bada hela dagarna.

Efterrättsborden var fantastiska vid alla hotellets restauranger och framförallt Elias tyckte det var himmelriket.

Poolen stängde klockan 19, men det är ju väldigt mysigt med nattbad. Två små som bad snällt om att få ta sig ett kvällsdopp, smög tysta ner i poolen.

Medan vi andra spelade kort.

På julafton dök det upp en svensk familj på hotellet. Elias och den yngre pojken blev snabbt vänner.

Vår sista dag lugnade havet ner sig lite och Jocke och Tom kunde äntligen få ett tillfälle att köra vattenskoter.

Pojkarna plockade snäckor på stranden och Elias gick emellanåt ut i vattnet för att leka i vågorna.

Jag tycker att den här bilden är fantastisk.

En livsnjutare!

Hotell Sheraton i Hua Hin kan starkt rekommenderas och vi är väldigt sugna på att komma tillbaka hit.