Pappa och Inger var på besök hos oss i mitten av oktober och det har tagit ett tag för mig att få tid att sitta ner och plocka ihop bilder och text från den tiden, men nu är det klart!
De kom till Taipei en fredag och på lördag morgon drog vi med dem på en lite tre dagars utflykt. Bilen gick mot Hualien, ca 3 timmar söderut från Taipei på Taiwans östkust.
Vi hade bokat rum på ett hotell nära Hualien Ocean Park som var vårt första delmål.
Efter att ha checkat in gav vi oss av till parken. Emma är nyfiken på delfinerna.
Och Elias ser fram emot att få se sjölejon.
Det regnade rätt rejält, men vi var väl förberedda med regnrockar. Jag är väldigt koncentrerad på min kamera som inte verkar trivas så bra i regn.
I Taiwan bryr man sig inte om ifall det regnar eller ej, man gör det man har planerat ändå. Det var en hel del publik.
Första showen var sjölejonens. De rockade med ringar...
...spelade basket...
...och volleyboll. De var otroligt duktiga på volleyboll.
Sedan blev det delfinshow.
Det finns ett par åkattrationer på Ocean Park.
Jocke, pappa och Elias åkte stockbåtar; blöta det var de ju redan så Why not!
Ytterligare en åkattraktion, som Inger vågade sig på med barnen och Jocke.
En mörk, men väldigt mysig bild!
Kvällenavslutade med en drink i hotellbaren.
Nästa dag bar det av upp genom Taroko Gorge, som är Taiwans Grand Canyon. Vi skulle bo på ett hotell som heter Leader Village som ligger i Gorge.
Väl framme vid hotellet började vi med att inta en lunch inspirerade av urinvånarnas matvanor. Man fick klibbris i ett bamburör, pumpa, någonslags blomkålsröra och vildsvin. Det var mycket gott. Därefter satte vi oss åter igen i bilen för att färdas längre upp i gorgen och titta på den fantastiska naturen. Det regnade fortfarande, men i det här fallet gjorde det verkligen ingenting, för det var vattenfall precis överallt och det var otroligt vackert.
Emellanåt var vägarna avstängda på grund av att det regnade för mycket.
Såhär ser hotellet och dess omgivning ut. Otroligt fridfullt med vattenfall lite överallt. Man bor i små stugor, med två rum per stuga.
Här är vår stuga till höger. Till vänster om vår stuga ligger en samlingslokal där det på kväll var uppträdande.
Lite dryck och tilltugg på verandan innan middagen.
Låt inte koppen lura er. Mannen i stråhatt dricker Whiskey.
Såhär ser rummen ut. Rymliga och väldigt fräscha.
På kvällen uppträdde både barn och vuxna. De spelade instrument...
...och utförde gamla rituella danser.
Publiken fick också delta. Tack Jocke för underhållningen. Han hängde med väldigt bra. Såg ut som om han inte hade gjort annat hela sitt liv.
På söndagen var det dax att börja bege sig hemåt till Taipei igen. Vi fick då höra att kustvägen vi tagit ner till Hualien var stängd på grund av för mycket regn, men den skulle öppna igen vid 17 tiden. Jag förstår att den var avstängd, för redan på vägen till Hualien var det en hel del vatten som forsade över vägen och vissa delar av vägbanan saknade, och låg numera på havets botten.
Vi försökte oss på att hitta en väg över bergen som var öppen, så att vi kunde ta oss över till västkusten där det går två stora motorvägar, men varje bergsväg vi prövade var avstängd efter ett par km. Tillslut fick vi höra att de inte skulle kunna öppna kustvägen på tre dagar. Vad göra? Tack vare ett par telefonsamtal fick vi redan på att både tåg och flyg gick mellan Hualien och Taipei.
Det hela slutade med att jag, Emma, Elias, pappa och Inger tar tåget hem. Min envisa karl sätter sig bakom ratten och kör hela vägen ner till den södra delen av Taiwan för att sedan ta motorvägen upp till Taipei på västkusten. Tio timmar senare var han hemma och nöjd att ha bilen med sig hem. Ett litet äventyr i vårt nya hemland kan man säga.
I Taipei hann pappa och Inger med ett besök på Taipei 101. Tyvärr var det inte klart väder, så man såg inte så långt, men jag tror ändå att vi lyckade pricka in den dagen det var bäst väder.
Vi var också på en lokal marknad och hittade dessa underliga krabbor. Ser ut som gigantiska fästingar. De ser ganska läskiga och oaptitliga ut tycker jag. Kvinnan som sålde den påstod att de var från Österrike, men jag tror att det var lite språkförbistring och att hon menade Australien.
Vi lyckade få pappa och Inger besatta av att spela Mah Jong, så de for hem härifrån med ett eget spel.
Sista dagen innan det bar av tillbaka hem till Sverige tog vi en lite tur upp i bergen.
Vi åt lunch på ett av våra favoritställen, The Top, där man kan ha det så här mysigt.
Tack för besöket!
Vi hade väldigt trevligt när ni var här och hoppas att ni kommer och hälsar på oss snart igen. Låt oss hoppas på att ni får bättre väder då bara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar